Husprojektering

Husprojektering kan innebära mycket, från de enklaste skisser för ett plank till komplicerade strukturer. 

​En arkitekt kan användas till mycket. Han eller hon har kunskaper om byggnaders funktion, materialkunskap samt det alltmer komplicerade regelverket.

Vi har projekterat/ritat många olika projekt på Österlen under de cirka fyrtio år vi varit verksamma här, och därtill skaffat oss ett bra nätverk av andra aktörer i byggprocessen på Österlen.

För en privatperson som vill bygga om eller nybygga en bostad kan processen börja med ett första möte för att stämma av önskemål, budget och inte minst vad eventuella detaljplaner föreskriver. Arkitekten blir ett bollplank, gärna en idéspruta och någon som med erfarenhet kan strukturera idéer och tankar.

Skisskedet kan bli kort eller långt, det är då man utforskar och vrider och vänder på projektet för att det skall bli vackert, funktionellt – och genomförbart.

Nästa steg är bygglovskedet. Plan- och Bygglagen ställer idag större krav på handlingar än tidigare, och många aspekter som kommer senare i byggprocessen bör vara lösta redan nu, t.ex tillgänglighet, energiförbrukning, säkerhet.

Därefter är det dags att bygga. Kanske vill man ha in offert från flera entreprenörer, och för att man skall få in offerter som sedan håller genom hela projektet bör man upprätta ett förfrågningsunderlag där projektet beskrivs ganska detaljerat. 

För en mindre till- eller ombyggnad kanske det räcker med enklare handlingar som presenteras för en rekommenderad entreprenör.

​​

Tillsammans med en kontrollansvarig börjar nästa process, se rubriken Kontrollansvarig längre ner på sidan för mer information.

Många av våra kunder vill även rent praktiskt själva vara delaktiga i bygget. Trädgård och mark är sådana delar, men det kan också handla om att själva hitta material (golv, kakel och klinker), kanske måla själva, köpa in och skruva ihop köket.

​

De flesta entreprenörer har en stor öppenhet för sådana arrangemang, och det kan ofta inleda intressanta samarbeten över yrkesgränserna. Några av våra kunder har också egna kanaler till materialinköp.

Att bedriva ett byggprojekt när man befinner sig långt borta från platsen är en utmaning, och vad skulle vi göra utan internet och mail? Med gemensamma krafter och gott humör har vi rott iland såväl nybyggnader som om- och tillbyggnader med våra kunder ivrigt mailande från jordens alla hörn.

Detta handlar mest om uppdrag för privatpersoner, men på andra ställen på vår hemsida kan ni följa en hel del andra spännande saker, allt från industrier, restauranger, flerfamiljshus, idéprojekt, engagemang i klassisk arkeologi – samt en trädkoja.

​Kontrollansvarig

Vi åtar oss även uppdrag som kontrollansvarig.

​För byggnadsföretag, stora som små, skall enligt Plan- och Bygglagen finnas en kontrollplan och en kontrollansvarig. Kontrollplanen skall omfatta delar av byggnadsföretaget, som byggnadsnämnden beslutar skall särskilt bevakas och verifieras, och den Kontrollansvarige skall följa byggnadsföretaget och kontrollera att kraven uppfylls.

Ett byggnadsföretag får inte påbörjas förrän kontrollplanen redovisats och kommunen utfärdar ett s.k. startbesked. Kontrollplanen redovisas vid ett s.k. tekniskt samråd med kommunen, och vid det mötet går man också bl.a. igenom ritningsunderlaget, t.ex konstruktionsritningar, brandskydd, och diverse formalia.

​

​För att byggnadsföretaget skall få tas i bruk, skall först den kontrollansvarige kunna visa att kontrollplanens krav uppfyllts, varefter kommunen utfärdar ett s.k. slutbevis.

​Exempel på kontrollpunkter för ett enbostadshus kan vara tillgänglighet för rörelsehindrade (även det i ett första steg också granskas vid bygglovgranskningen), inspektion av rökkanaler av skorstensfejarmästare, att våtrummen är utförda enligt branschreglerna med avseende på täthet, att elinstallation är utförd enligt branschregler, säkerhet, som att trappor har räcken av erforderlig höjd.

En kontrollansvarig skall vara certifierad av ett godkänt certifieringsorgan.

Den fullständiga lagtexten kan läsas i Plan- och bygglag (2010:900, 10 kap).

Detaljplaner

Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelser och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljön (PBL 2010:900, 4 kap).

​Detaljplanen styr alltså vad man får bygga. För enbostadshus regleras hur stor del av tomten som får bebyggas, var på tomten man får bygga – och i synnerhet var det inte är tillåtet, s.k. prickmark. 

​

Planen regleras också antal våningar, taklutning och byggnadshöjd. Om bebyggelsemiljön är känslig regleras ibland också gavelbredd, fönsters utformning, fasadmaterial, kulörer, markbehandling osv.

​

​I detaljplanen läggs också in gatumark, parkmark, mark som avsätts för allmänna ändamål m.m.

Om framtida bebyggelse är av allmänt intresse, arbetar oftast kommunen fram planen, men enskilda, såväl som kommunen, kan också anlita externa konsulter för arbetet. Vi har genom årens lopp arbetat fram ett stort antal, oftast mindre, detaljplaner i kommunen.